Alla inlägg under januari 2017

Av carin johansson - 10 januari 2017 09:44

I Finabo bor det ju numera två hundar... Hundflocken utökades för 2 år sedan med en tax, efter att sonens idoga TJATANDE lyckades få sin mamma att ge upp... Mamman var ganska nöjd med EN hund, men det var inte sonen... Han var HELT övertygad om att han ville ha en tax... Och det är verkligen sonens tax... Nästan lite rörande att se bandet som finns mellan dom... Sally och hennes husse... Ren och skär kärlek... Det går verkligen att se hur hon avgudar honom och Filip sin lilla Sally...


 


Selma, beaglen, har väl kanske inte alla gånger varit lika förtjust... Tyvärr fick deras relation en ganska tråkig start, men tack och lov, så har den repat sig. Precis innan det var dags att hämta Sally, så drabbades Selma av livmoderinflammation... Vi märkte tydligt på Selma att hon inte var sig själv och vi åkte därför med henne till Blå Stjärna, där hon blev inlagd... Med tydliga symptom på livmoderinflammation... Jag var tydlig och talade om för veterinären att jag ville få Selma opererad som åtgärd... Dagen efter blir jag uppringd från Djursjukhuset... Det hade INTE bivit ngn operation utan i stället hade man valt att sätta in antibiotika på Selma. Mot min önskan. Och beslutet gundade sig på att när man gjorde ultraljud så kunde man inte se att livmodern var förstorad... Och då ställer tydligen inte Agria, försäkringsbolaget, upp och tar kostnaden...  Jag var besviken över beslutet men kände att det inte fanns så mycket jag kunde göra... Vi fick hem vår lilla Selma och vi märkte ju en klar förbättring på Selma. Hon var glad och pigg igen och ville leka. Frid och fröjd. Vi hämtar hem lilla Sally. Tiden går och våra fröknar börjar sakta bekanta sig... Vi känner dock inte riktigt igen vår Selma... Hon är sig inte riktigt lik... Är det måne tro chocken av att ha fått en tax i huset..? Lite svartsjuk...? Hela Selma känns låg och håller sig liksom på sin kant... Så kommer ÄNTLIGEN Selmas högtid på året! JAKTEN!!! Det som är hennes passion i livet... När hon och husse ger sig av ut... Så en söndag, när husse kommer i sina gröna byxor för att ge sig ut med Selma, så kliver hon inte ens ur sin säng... Men lilla Selma... Med ens förstår vi att hon är SJUK... Fram med termometer... Jo då... Selma har feber... 39 grader... Som stiger under dagen ... När eftermiddagen kommer, packar vi in vår lilla pälskling och beger oss till Borås och Selma blir inlagd igen.... På måndagen blir jag uppringd från Djursjukhuset... De kan inte hitta vart felet sitter, men helt klart mår hon inte bra... På tisdagen blir det napp! Akut njursvikt! Kraftig antibiotika på tre veckor sätts in, men nu MÅSTE hon väl ändå bli bra! Tre veckor går och det är dax för återbesök... Ett ultraljud på njurarna skall göras för att se hur de ser ut efter antibiotikan... Selma sövs inför undersökningen... Veterinären kommer och vi vänder upp Selma på rygg för att påbörja undersökningen... Då, där, börjar var sakta sipra ut ifrån livmodern.... När Selma ligger på rygg... Jag tror aldrig jag har sett en så chockad och förvånad min, som veterinären då uppvisar... Stackars lilla Selma... Det är alltså livmodern som ligger bakom alltihop... Bakterier har vandrat med blodet och satt sig i njuren och slagit ut dessa.... Ny konsultation m Agria görs och JOOO den här gången ställer de upp på operation och tar kostnaden... Operationstid bokas ngn dag senare och Selma lämnas in på sjursjukhuset IGEN... Operationen gick bra... Men Selma får lite annorlunda smärtlindring pga sina njurar... Vi hämtar hem henne och tänker att YES, nu äntligen är vi kvitt bekymmren... Det går ett dygn el två... Sedan börjar hon kräkas och vi ser hur dåligt hon mår... Bara att ta nästa vända till Djursjukhuset... Vid det här laget, så börjar jag misströsta... Jag tappar tron på att det här kommer att gå vägen... Mentalt börjar jag förbereda mig på att jag kommer få ställa mig in på ett liv utan Selma... Selma har fått bukspottskörtelinflammation, pankreatit... Helt j....a osannolikt! Men veterinär har en positiv inställnig och hävdar att detta skall gå bra! Selma kommer att bli återställd! Jag ber även en av mina nära vänner som till yrket är just veterinär, om råd... Är det här försvarbart...? Eller är det djurplågeri...? Men jag får förhoppningar om att det skall bli bra...


Och i dag, blir jag så lycklig inombords när jag tittar på Selma... Hon är åter en glad, busig och lycklig beagel.... Vi känner igen hennes upptåg och bus... Och hon är åter en jakthund! Men jag ljuger om jag inte medger att jag verkligen misströstade...


 


Men allra bäst med att ha fått en tax i huset, tycker Selma... Är att mattes benhård regler med att det inte får vara husdjur i möblerna, har lösts upp... Så numera är soffan intagen av två mycket nöjda hundar....

Av carin johansson - 5 januari 2017 14:19

... och VIPS så har vi hoppat några dagar in på nya året! Nytt år, nya utmaningar och nya möjligheter!


 


För oss i Finabo, så har livet de senaste åren, mer och mer kommit att kretsa kring min stora passion i livet - häst. Sedan Herkules flyttade in i slutet av sommaren, så har ju intresset inte precis minskat.... Vår underbara Herkuels! Jag får ibland nypa mig i armen, för att riktigt FATTA att han är vår! Han är som en stor, chockladbrun nallebjörn med de snällaste ögon man kan tänka sig! En stor kelgris som älskar att bli gosad med... Jag kan inte riktigt se mig mätt på vår fina prins! Det är väldigt lätt att fastna hos honom i boxen... När man ser hur han sluter ögonen för att han njuter, när man ställer sig och mjukt kliar honom bakom örat... Eller en mjuk puff av den silkeslena mulen...


Vi går nu mot våren och med den kommer tävlingsäsongen... Och OJ vad vi känner oss laddade i år! Skall bli vansinningt roligt att ge sig ut på banorna!


Något som jag INTE har ägnat så mycket tid de senaste åren, är ju den här bloggen... MEN jag ser enligt besöksstatistiken att en del ändå hittar hit och besöker detta yttepytte lilla hörn av cyberspace... Vilket väcker min nyfikenhet ENORMT! :D Vill du göra min dag, så lämna gärna ett litet avtryck i form av en kommentar... ;)


Och för att kanske stilla någon annans nyfikenhet... Anledningen till att jag från första början startade den här bloggen, var min sjukdom - Mikroskopisk polyangit. Som debuterade år 2005... Jag hör till den lyckliga skaran av patienter, som är så pass lyckligt lottad, att jag i dag, sedan 2015, lever helt utan cellgifter! Jag har varit helt förskonad i från något skov och sjukdomen har inte visat någon aktivitet alls, sedan medicineringen startade. Fast jag är fullt medveten om att detta öde delas inte av alla mina medsystrar och bröder som lever med samma diagnos... Jag har haft en enorm tur!

Med dessa ord vill jag önska God fortsättning på det nya året och en härlig trettondagsafton!

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

mail


Skapa flashcards