Direktlänk till inlägg 13 december 2013

En vecka fylld av glädjetårar...

Av carin johansson - 13 december 2013 11:56

Livet kan i bland vara tufft... Oerhört tufft... Men ibland alldeles, alldeles underbart.... Och vi alla drabbas av våra prövningar....


I mitt fall handlar det om min sjukdom, mikroskopisk polyangit, som jag släpat på sedan 2005.... Då, 2005, så var jag oerhört sjuk.... Och mina njurar var det organ som blev värst drabbade... Det gällde att försöka rädda det som räddas kunde, fick jag klart för mig... För det som är förstört kan ALDRIG bli bättre, upplyste läkaren mig.... Då 2005, hade jag en njurkapacitet på 38 %....  Men någonstans inom mig, väcktes den trotsiga Carin, den positiva och envisa Carin... Hon som VÄGRAR ge upp.... -Dom skall få se! Mina njurar SKA bli bättre!!!


Och så växte ett groende positiv tänkande inom mig... Jag har hela tiden TROTT att det skall gå!!!


Och förra fredagen var det dax att på nytt testa njurarna... Nu visade det sig att njurarna var uppe på 59%!!! Och det bästa av allt, är mina blodprover bra i januari, så får jag sluta med cellgifter!!! Som jag har väntat på denna dag!!!


Men inte slut på solskenshistorier där inte... Denna veckan har varit händelserik i Finabo.... En av hästarna i stallet hade en inplanerad operation i tisdags... Operationen gick bra, Máni vaknad ur narkosen, och fick några timmar senare klartecken på att åka hem... Väl hemma upptäckte vi när vi öppnade transporten, att han hade börjat att blöda under transporten hem.... Det var till en början kanske inte så farligt... Men blodflödet tilltog, till att slut bli helt akut.... Vi stod i över en timma med tryckförband innan veterinären ÄNTLIGEN kom....


Mánis enda chans var, att vi lyckades att få till ett tryckförband som skulle hålla för hela transporten till Slöinge djurklinik.... Vi jobbade förbrilt med att stoppa blodflödet.... Kl 21 på kvällen LYFTE vi in den lite motsträvig herren i transporten och så i väg! Kvar på gårdsplanen hemma, stod vi som under ett par timmar jobbat och jobbat för att rädda Máni.... Det enda som vi nu kunde göra , var att hålla tummarna att tryckförbandet satt ordentligt och höll hela vägen.....


Och städa stallet.... För vilket kaos där rådde efter förbrilt livsräddande arbete.... En sopsäck att samla i hop alla använda tygstycken och handdukar och kompresser.... Jag bad en liten bön att ingen skulle inventera vår soptunna,  för om så skedde skulle jag nog kunna räkna med att ha polisen på dörren som avkrävde mig på en förklaring..... 



Och jag hade med Mani i aftonbönen den kvällen.... -God gud, se till så att förbandet håller .... Och det gick vägen!!! Så när jag på onsdag morgon klev upp i ottan, så hittade jag ett sms att vi hade klarat det! Blödningen hade stannat och Mani levde när de kom fram!!! Kan säga som så, att det var många tårar av glädje i frukostgröten den morgonen.... Jag kände hur all anspänning fullständigt släppte och tårarna fullkomligt vällde fram av glädje! Det andra alternativet vägrade jag ens att tänka på....


I går kväll fick så prinsen återvända hem till Finabo igen.... Det blev lite extra klappar på pojken i morses... :)


Så nu mina vänner, bland alla glädjetårar, så önskar jag er en fin Lucia och en fantastisk helg!

 
ANNONS
 
Ewa

Ewa

13 december 2013 18:28

Kommer en glädjetår i mitt öga när jag läser ditt inlägg...förstår din känsla...så underbart för dej och vi alla gläds <3
Olustigt med Maní, skönt att det gick vägen! Hur skört livet kan vara, vilken tur att det började blöda så ni såg det o inte mitt i natten i boxen!!!
Nu önskar jag er alla i Finabo en härlig helg!
Jag ska "fira med er" genom att äta efterätten i faster Almas skål
Kram kram
Ewa

http://www.hemmahosewa.blogspot.com

carin johansson

30 december 2013 12:04

Tack Ewa!

 
Lotta

Lotta

14 december 2013 21:20

Oj Carin! Blir så rörd och tagen av det du skriver! Vackra Carin....så mycket du har gått igenom. Underbara nyheter att dina värden är så mycket bättre. Vad du kämpar!

Ja, mycket har hänt i Finabo nu...skönt att det gick bra för Mani och att ni har er pojke hemma!

Varm kram och lycklig för dig Carin!

Lotta

http://www.charmigacharlieblogspot.com

carin johansson

30 december 2013 12:03

Tack Lotta!!! :D

Kraaaam

 
Ingen bild

sara

17 december 2013 17:00

oj jösses, detta visste man inte men som du skriver, ge aldrig upp. Tur det finns envishet. Härligt!
Hästen antar jag är min "favorit" som står i hagen till vägen som delar sig till 2 vid erat hus :) Å tack gode gud för det också, för han är riktigt fin pålle.
Önskar er en god jul & gott nytt år :) Jag flyttar snart till dalarna för att köra långtradare där, så mig slipper ni se jämt och ständigt hehe, men någon helg framöver kommer jag allt hem och tar min runda ;)
kram sara

carin johansson

30 december 2013 12:03

Lycka till i Dalarna Sara!!! Och så klart kommer vi sakna dig i Finabo!
Kram Carin

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av carin johansson - Tisdag 31 okt 14:32


... jagar numera på de sälla jaktmarkerna... Ni som har hängt med här genom åren, har fått ta del av Selmas små äventyr... Men nu finns hon alltså inte hos oss längre.... Jag kan inte ens skriva raderna utan att börja gråta... I morgon är det 14 daga...

Av carin johansson - Onsdag 16 aug 14:00


... och ibland känner jag att jag inte hänger med i svängarna... Hur hamnade vi i mitten av augusti...? Sommaren har gått rasande fort! Och när jag lutar mig tillbaka och tänker tillbaka, så kan jag konstatera att sommaren har varit en sådan där bra,...

Av carin johansson - Tisdag 2 maj 09:30


... så länge jag lever... Jaa, jag tror faktiskt det! I torsdags morse ringer min goa vän Lotta... -Har ni något planerat till Valborg? Och vi hade faktiskt inga särsklida planer... -Vill ni hänga med till Haverdal för att galoppera på stranden??? Ni...

Av carin johansson - Torsdag 6 april 11:33


... till det yttersta... Kan man ibland hamna i funderingar kring livets mening...   Denna sista veckan, har mentalt varit en pröving... Kantad av nattsvart, outgrundlig sorg...   I söndags skedde en fruktansvärd olycka, där 52 ungdomar i frå...

Av carin johansson - Fredag 24 mars 15:22


Ni som har hängt med, kommer kanske i håg att jag startade den här bloggen från allra första början på grund av min sjukdom, mikroskopisk polyangit. När jag insjuknade år 2005, så kände jag mig så extremt ensam med den här diagnosen... Det fanns verk...

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ carin i finabo med Blogkeen
Följ carin i finabo med Bloglovin'

mail


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se