Direktlänk till inlägg 12 oktober 2012

Att inse konsekvensen av sina val...

Av carin johansson - 12 oktober 2012 08:51

I dag kommer ett ganska "otypiskt" inlägg här på bloggen...



Men jag har under en längre tid omgetts av människor, helt oförmögna att inse att livet består av en rad val... Aktiva eller passiva val.... Vad jag menar är, att du väljer genom att INTE välja.... Och alla val, får en följd, en konsekvens.... I en större eller mindre utsträckning...


Men så länge man INTE inser att det är ENDAST jag som kan påverka mitt liv, genom vilka val jag gör, så kan det aldrig ske en förändring.... Och det får konsekvenser oavsett, även om jag väljer att INTE göra något...


När jag hamnar i en djupare diskussion med någon angående livet, brukar jag göra en liknelse med ett skepp... Och vi är alla kaptener på vår egen skuta... Det är endast jag som kan ta sikte på en hamn och våga segla skeppet... Vilka stormar vi möter längs vår seglats, är oerhört olika... En del är lyckligt lottade och möter knappt en sommarbris medans andra tvingas styra sina skepp genom de värsta stormar med avgundsdjupa vågor... Men lik väl, så måste man hålla i rodret... Släppar man rodret, kan aldrig skeppet komma framåt... Då ligger det kvar där ute på havet och guppar runt mellan vågorna som en tvålkopp... Man måste våga ta ut en riktning och segla.... Och fråga sig, vart vill jag?


Lika väl som att det vid slutet av var väg finns ett vägskäl, och man måste bestämma sig åt vilket håll man vill, annar blir man stående....


Jag tror att det är en av våra viktigaste uppgifter att lära våra barn... Deras val får konsekvenser.... Och man måste lära sig att ta konsekvensen av sitt handlande...


Med dessa ord önskar jag er en fantastisk helg!

 
ANNONS
 
Börje

Börje

12 oktober 2012 11:17

Ja det är så bra skrivet! Så fint då det funkar som du säger! För att hålla i rodret måste man också ha varma händer så man kan gripa tag i det. Finns visst saker vi inte kan påverka och vår vilja att stå upprätt inte funkar. Sen då man inte gör det som krävs att just jag ska välja.Blir det lätt bakslag. Sen finns en sak i dagens samhälle. Arbetslös,utförsäkrad inte få hjälp försöka överklaga. och sen bara åka på bakslag och marken undeer fötterna bara försvinner. Kommer det ett steg som gör att man faller i just gropen och valet att klamra sig fast innan man hamnar i botten där valet inte finns längre. Vad gör man då. Jo klamrar sig fast och försöker hiva sig över kanten där börja med valen och de val som inte är specielltviktiga sorterar. Men stormen kommer Valen gör oss förvirrade.De som sen vill förstöra för oss kanske vi inte alltid kan undvika utan vi ser dem som grannar och får höra deras kommentarer. Valet att flytta finns men egentligen inte för den som finn där i samma trapp.Mitt val att flytta gör mig konfys. har ju inga pengar till kostnaden. Att äta pasta på längden bredden och tvären med olika kryddor ger en människa inget val. då ska man för hungern fixa det annars vet vi ju vad det leder till. Sjukdom kan göra oss att vi inte heller fixar att fortsätta .Även om vi vill finns varken det ena eller andra! Bara låta bli att känna värken och använda hjälpmedlen till att få det drägligare. Så olika situationen och vad vi har för resurser är inget val utan bara att vänta ut till nästa val eller att strunta i det. Absolut inte elakt menat men för mig känns det som om avgrunden ibland närmar sig men står ännu på mossbetäckt mark med ett kärr under! När tar det som då är slut och ingen återvändo finns till att ens försöka nå till fast mark och lugn tillvaro.Val är då befängt för mig och den personen. För vad man än väljer står man där och väljer pastan då pengar gör att en burk kan jag inte ta för smaken skull 15 kr pasta räcker veckan ut med vatten som rinner i kranen för smöret finns ju inte vad är då valet?

http://hotten56

carin johansson

12 oktober 2012 11:59

Hej Börje! Som jag skrev i mitt inlägg, alla har olika stormar att möta, och för en del är stormen av det värsta slaget med avgrundsdjupa vågor... Och för en del, knappt en bris... Men släpper man taget, så är det svårt för skeppet att förflytta sig... Det kommer att ligga kvar och skvalpa mellan vågorna som en tvålkopp...
Jag säger inte att det alltid är lätt att hålla i rodret, tvärtom...
Även om min seglats har varit relativ smärtfri, har även jag kämpat mot stormar bestående av svår sjukdom, så jag tror jag vet vad jag talar om...
Jag hoppas innerligt för din skull att du orkar ta tag om rodret igen och lyckas styra dig vidare mot en bättre hamn!

Varma kramar Carin

 
Lotta

Lotta

12 oktober 2012 12:18

Å Carin! Så sant, så rätt! Jag håller exakt med dig. Tänker ofta på det här. Sedan jag flyttade hit har just de egna valen och att ta ansvar för dessa, blivit så tydliga.

Ha en fin fredag och tack för tänkvärt inlägg!

KRAM

http://www.charmigacharlie.blogspot.com

carin johansson

12 oktober 2012 13:58

För mig är det åtminstone väldigt uppenbart... Att livet består utav val... Medvetna eller omedvetna... ;-)

Fin helg till dig, vännen! Kraaam

 
Min plats i solen

Min plats i solen

12 oktober 2012 13:52

Ett tänkvärt inlägg Carin. För visst är det så att de val vi gör här i livet får konsekvenser. För oss själva och vår omgivning. Hela vårt liv består av val. Varje dag. Medvetna, omedvetna, tysta och högljudda. De tysta lika aktiva val som de högljudda. Och genom att välja väljer vi automatiskt bort något annat. Det är den krassa verkligeheten. Våra val påverkar dessutom inte bara oss själva utan även de i vår omgivning.

Här hemma pratas det mycket val just nu. Ett gymnasieval hägrar och på föräldramötet insåg jag att det är många föräldrar som tycker otroligt mycket om sina barns val. Många föräldrar som väljer för sina barn. Känns främmande då det här hemma är så självklart att det är dottern och ingen annan som ska välja. Det är hennes liv, hennes val, hennes framtid och hennes ansvar. Det var ett stolt modershjärta som hörde sin dotter säga att valet självklart var hennes och ingen annans. Det är så vi har uppfostrat dem, att ta eget ansvar. Ta ansvar för sina val. Självklart med vårt stöd.

Men också att alla kan göra fel val.Ingen är felfri. Ibland finns det inget att göra men ofta, ofta går det att finna andra vägar, göra nya val och ta ansvar.

Tack för kloka ord Carin och ha en trevlig helg.

Kram Lotta

http://minplatsisolen.blogspot.com

carin johansson

12 oktober 2012 14:04

Ååå, Lotta... Då är vi på samma plats i livet! Sonen står inför det stora valet och har brottats med djup och svår ångest... Men efter avklarad prao, så tror jag att HANS val klarnade lite... För det är ju PRECIS som du skriver, BARNEN som skall välja... Inte föräldrar som skall köra repris på sitt liv...

Jag försöker peppa och stötta med att kommer man på att man har valt fel, så kan man alltid byta riktning! :)

Kraaaam Carin

 
Camilla

Camilla

12 oktober 2012 15:43

Kära Carin - vilket fint inlägg, så kloka rader. Önskar dej en fin helg. Kram kram!!!

http://lantlivpaholm.blogspot.com

carin johansson

12 oktober 2012 15:44

Tack fina Camilla! Önskar dig och de dina detsamma!!! Kraaaam

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av carin johansson - Onsdag 16 aug 14:00


... och ibland känner jag att jag inte hänger med i svängarna... Hur hamnade vi i mitten av augusti...? Sommaren har gått rasande fort! Och när jag lutar mig tillbaka och tänker tillbaka, så kan jag konstatera att sommaren har varit en sådan där bra,...

Av carin johansson - Tisdag 2 maj 09:30


... så länge jag lever... Jaa, jag tror faktiskt det! I torsdags morse ringer min goa vän Lotta... -Har ni något planerat till Valborg? Och vi hade faktiskt inga särsklida planer... -Vill ni hänga med till Haverdal för att galoppera på stranden??? Ni...

Av carin johansson - Torsdag 6 april 11:33


... till det yttersta... Kan man ibland hamna i funderingar kring livets mening...   Denna sista veckan, har mentalt varit en pröving... Kantad av nattsvart, outgrundlig sorg...   I söndags skedde en fruktansvärd olycka, där 52 ungdomar i frå...

Av carin johansson - Fredag 24 mars 15:22


Ni som har hängt med, kommer kanske i håg att jag startade den här bloggen från allra första början på grund av min sjukdom, mikroskopisk polyangit. När jag insjuknade år 2005, så kände jag mig så extremt ensam med den här diagnosen... Det fanns verk...

Av carin johansson - Onsdag 1 feb 15:59


... över att dotterns ridolycka, för två veckor sedan, slutade så väl som den gjorde...   Vi var på hoppträning och alldeles i början av passet så börjar en häst skena... Rakt mot Matilda och Herkules... Och stackars Herkules tror att han är utsa...

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ carin i finabo med Blogkeen
Följ carin i finabo med Bloglovin'

mail


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se