Jag förmodar att de flesta någon gång har försökt att bege sig till Landet Ingenstans... Ni vet, det där stället där alla saker som är omöjliga att hitta, hamnar... 

Jag hade en sagobok som barn, som handlade om vaktmästaren i landet Ingenstans, han som tog hand om alla saker som försvann... Det kunde vara allt från papper, nycklar, cyklar och diverse leksaker t.o.m barn som kom bort... Och hur man än försöker, lyckas man inte ta sig dit... Förrän vaktmästaren tröttnade och kastade tillbaka sakerna från Landet Ingenstans...

I går kväll hade vi ett sådant där försök hemma... Att bege oss till landet Ingenstans... Kalabaliken var ett faktum... 3/4 delar av familjen sprang som yra höns runt HELA huset och försökte förbrilt finna en väg till det försvunna landet... Utan framgång... Vi letade efter ingången på de mest otänkbara ställen utan att ens komma i närheten av att lyckas... Och det vi försökte hämta hem, var en sprillans ny mattebok, som var hemtagen för att kläs om och hade fått ett alldeles nytt fint grönt papper med vita prickar på och sedan är den spårlöst försvunnen...

Så min förhoppning i dag, är att den snälle vaktmästaren i landet Ingenstans har kastat tillbaka boken i en skolbänk och en viss ägarinna lyckligt skall lyfta på locket och få sig en surprise nu på morgonkvisten... Och skulle det vara så, att vaktmästaren lider av tillfällig sinnesförvirring och kastar boken fel, får ni hjärtans gärna höra av er! Som sagt, en alldeles ny fin mattebok, klädd med grönt papper med vita prickar på....

Uppdatering:

Vaktmästaren hade nu i kväll tröttnat på att räkna matte och hade den stora vänligheten att kasta tillbaka boken... Lite lätt förvirrad dock... Den landade mitt i vår stora recept-samling i en av kökslådorna .... Hrm.... Undrar just hur han tönkte där.... ;-)

 

Ann-Marie

24 augusti 2011 10:01

Hej!
För min del tror jag att den grön-vit-prickiga boken ligger där under bänklocket och väntar. Vore väl förfärligt annars. Hur skall man annars kunna räkna? Vi håller tummarna.
PS. Detta känns igen
Hälsningar från en flerbarnsmamma.

 

Carin

24 augusti 2011 10:21

He he he... Vi får hoppas att vaktmästarn tröttnat på att räkna matte och snällt lämnar tillbaka den där boken... Men lite pirrigt var det nog allt att gå till skolan och öppna bänklocket... ;-)

Tur att det är någon som känner igen sig och det inte bara är vår familj som får besök av vaktmästarn från Landet Ingenstans.... :D

Kraaam

 

Ann-Sofi

24 augusti 2011 18:36

Hoppas att boken låg på sin rätta plats i morses =)

http://grodansdagbok.blogg.se

 

Ingbritt

24 augusti 2011 19:29

En sån slarvig vaktmästare! Men jag gissa att lilla fröken var nöjd och glad...

carin johansson

24 augusti 2011 20:26

MYCKET! :D

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Till att börja med, jag är nu förtiden en usel bloggare... Förlåt... Men fokus i livet ändrar sig, liksom intressena gör... När jag startade den här bloggen 2009, så var en av orsakerna min kroniska sjukdom, mikroskopisk polyangit, en vaskulitsjuk...

... jagar numera på de sälla jaktmarkerna... Ni som har hängt med här genom åren, har fått ta del av Selmas små äventyr... Men nu finns hon alltså inte hos oss längre.... Jag kan inte ens skriva raderna utan att börja gråta... I morgon är det 14 daga...

... och ibland känner jag att jag inte hänger med i svängarna... Hur hamnade vi i mitten av augusti...? Sommaren har gått rasande fort! Och när jag lutar mig tillbaka och tänker tillbaka, så kan jag konstatera att sommaren har varit en sådan där bra,...

... så länge jag lever... Jaa, jag tror faktiskt det! I torsdags morse ringer min goa vän Lotta... -Har ni något planerat till Valborg? Och vi hade faktiskt inga särsklida planer... -Vill ni hänga med till Haverdal för att galoppera på stranden??? Ni...

... till det yttersta... Kan man ibland hamna i funderingar kring livets mening...   Denna sista veckan, har mentalt varit en pröving... Kantad av nattsvart, outgrundlig sorg...   I söndags skedde en fruktansvärd olycka, där 52 ungdomar i frå...