Jippi! I dag på lunchen behagade solen visa sig!!! Yes!!! Jag slet åt mig kameran och rusade ut i trädgården....

En som villigt ställde upp som modell var Ville.... Helst allra längst ut i äppleträdet.... En dag KOMMER han att trilla ner, det är jag säker på... :D Men han har en konstig förmåga att känna efter när grenarna sviktar FÖR MYCKET och har hit intills inte drattat ner... Än......

Nu är det bara matte som skall lära sig ny kamera och ladda ner i rätt format så jag kan få över bilderna till bloggen.... Suck.... Hade ju så fina bilder på killen, där han hängde ytterst i grenverket, men då var filerna FÖR STORA..... Ja ja..... Bara att plugga på.....

I lördagsnatt fick jag på första parkett iakta en yrkesgrupp som jag gärna skulle vilja framhäva som våra vardagshjältar. Våra tappra medmänniskor som arbetar inom räddningstjänsten, dvs. polis, ambulans och brandkår.... Som hjälper oss så fort något har gått som det inte ska... När vi är i nöd... När det har skett en olycka.... Som kommer och tar hand om oss, när vi brutalt blir påminda om vår litenhet... När marginalerna har varit på fel sida.....

Bild lånad från nätet....

Vid 23-tiden på kvällen kom vi fram till en olycka ute på motorvägen. Polis var på plats, men vi förstod att vi hade kommit i ett tidigt skede... Lungt och still kör vi trafikanter och ställer oss givetvis till HÖGER så att vänsterfilen skall var fri för räddningsfordon... Vilket är en självklarthet för det flesta sunt tänkande människor.... MEN så finns det ju ett visst klienter, som givetvis kastar sig ut i vänsterfilen för att se, om det möjligtvis inte går att tränga sig förbi....  Och fast en polis går mitt i vänsterfilen och placerar ut bloss, för att hålla filen öppen för räddningsfordon, så finns det vissa som inte "vill förstå".... Vilket skapar kaos framme vid själva olycksplatsen... När ambulanserna kommer, tvingas då vi andra trixa knixa oss ut på vägrenen,  för att åter skapa fri framfart... Men döm om min förvåning när ambulans nr 3 anländer i motsatt körfält.... Den stannar till, med fullt blåsljus, kliver ut för att kommunicera med polisen över vägbanan, hur räddningsaktionen skall gå till väg.... Tror ni bakomvarande trafik saktar ner??? I FULL SULA drar dom alltså om en ambulans som står intill kanten med blåljus på!!!! Jag saknar ord för mer respektlöst beteende!!! Jag blir helt mållös....

Räddningspersonalen jobbar effektivt och efter lite mer än en timma, släpps trafiken på igen... Då är det dax för nästa chock.... Jag står relativt nära själva olycksplatsen, så kön bakom mig är ju givetvis LÅÅÅÅNG.... När trafiken börjar rulla, uppmärksammar jag i backspegeln hur ett ljus närmar sig i HÖG HASTIGHET i vänsterfilen.... Japp, några genier kastar sig givetvis ut i vänsterfilen och med plattan i botten skall dom förbi hela kön, så klart.... Då det rådde BLIXTHALKA på platsen, liksom själva orsaken till att vi alla har stått där i bra över 1 timma, så undrar man ju lite lätt hur dom tänker.... Bara JAG kommer först härifrån!!!!

Ja ja.... Jag och sonen kom hem lyckligt, men ganska sent på nattkröken... MEN med ett visst förakt för mina medtrafikanter...... Jag tillhör kategorin som oxå kan trampa på plattan, MEN jag väljer mina tillfällen, och som körkortsinnehavare sedan ganska exakt 21 år, tror jag att jag besitter ett visst omdömme......

Så dagens tapperhetsmedalj går till alla er där ute som jobbar inom någon form av räddningstjänst!