I går träffade jag en sann enstusiast.... Varannan onsdag då är det sophämtning i Finabo. Och i går det dax. In dundrar sopbilen och själva tömningen brukar vara överstökad på någon sekund och så brukar sopbilen dundra ut igen. Dock inte i går.... Märkligt tänkte jag.... Vad hållar han på med? Jag tittar ut och får se hur sopköraren står och disskuterar med maken och att dom vänder sig och går mot huset... Jag går ner och möter dom.  - Jag måste bara fråga, vad är det för stamtavla på shettlandsponnyn? Jag såg henne förra sommaren också och undrade så? frågade sopköraren....

Inombords ställde jag mig frågan, hur många sopkörare kan det finnas som åker runt och studerar shettlandsponnys??? :D

Det visar sig att jag har träffat killen för två år sedan när jag var och ställde ut Ronja. Vi hade nummren efter varandra och stod och pratade en hel del den dagen... Och han känner alltså IGEN våran tjocka, svarta lilla ponny... Helt osannolikt!!! Sopköraren och hans fru bedriver avel med shettlandsponnys på hög nivå och har ett SUPERINTRESSE för just dessa små varelser....

Tilläggas skall väl att Matte blev allt lite stolt över alla superlativ som han öste över henne..... Och sedan tyckte han ju förstås att det var hög tid att Ronja fick träffa en gentleman.... Hur det blir med den saken, återstår att se!

Ha en härlig dag!

 

Lena

15 juli 2010 09:30

Haha! Vilken härlig historia! Det var ju inte på topp fem att sopköraren skulle ha blick för Ronja! Kram

http://aratorp.blogspot.com

 

Sofia

19 juli 2010 09:04

Hihi vad lustigt!! Vilket sammanträffande, världen är bra liten:-)

Förstår att mamman är lite orolig över sonen, jag vet hur det var, men de har ju sååå roligt och det komer bli ett minne för livet för honom!!:-)
Isac ska få åka nästa år är det tänkt!

Ha det gott vännen!

Kraaam Sofia

http://signe-1.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Till att börja med, jag är nu förtiden en usel bloggare... Förlåt... Men fokus i livet ändrar sig, liksom intressena gör... När jag startade den här bloggen 2009, så var en av orsakerna min kroniska sjukdom, mikroskopisk polyangit, en vaskulitsjuk...

... jagar numera på de sälla jaktmarkerna... Ni som har hängt med här genom åren, har fått ta del av Selmas små äventyr... Men nu finns hon alltså inte hos oss längre.... Jag kan inte ens skriva raderna utan att börja gråta... I morgon är det 14 daga...

... och ibland känner jag att jag inte hänger med i svängarna... Hur hamnade vi i mitten av augusti...? Sommaren har gått rasande fort! Och när jag lutar mig tillbaka och tänker tillbaka, så kan jag konstatera att sommaren har varit en sådan där bra,...

... så länge jag lever... Jaa, jag tror faktiskt det! I torsdags morse ringer min goa vän Lotta... -Har ni något planerat till Valborg? Och vi hade faktiskt inga särsklida planer... -Vill ni hänga med till Haverdal för att galoppera på stranden??? Ni...

... till det yttersta... Kan man ibland hamna i funderingar kring livets mening...   Denna sista veckan, har mentalt varit en pröving... Kantad av nattsvart, outgrundlig sorg...   I söndags skedde en fruktansvärd olycka, där 52 ungdomar i frå...