Ibland önskar jag att jag hade begåvats med mer tålamod. Känner att det verkligen är något som borde finnas mer av hos mig. Har precis genomlidit en morgon som man helst inte vill minnas... ALLT var kaos! Ja, förrutom den lilla stunden jag brukar ha för mig själv, innan infernot bryter ut...

Började med att väcka barnen kl 06.45 Tyckte att NU har dom gått om tid! Men ack vad jag bedrog mig... Dom ville inte gå ur sängen, inte klä på sig, viste inte vad dom skulle ha på sig... När dom så till slut kommer påklädda och klara till frukostbordet, ja då kommer dom på ifrån två håll, LÄXOR hade vi visst tills idag! HALLÅ ELLER? Men när mamma frågade i går kväll, fick jag bara något mumlande svar... Paniken börjar sprida sig... Fram med läxböcker pennor och papper! Mamma som försöker prioritera vilket barn som behöver mest hjälp. Med andan i halsen plitar vi förbrilt ner läxorna. Oj, vilket bra resultat detta blir tänker jag... Den här studietekniken är ju toppen! NOT!!!

I kväll skall jag ha familjeråd för att lägga upp framtida taktik... Detta håller inte! Mitt blodtryck var väl uppe i 200 när jag svängde in på parkeringen på jobbet i dag...

Med förhoppning om bättring...

Ha en bra dag, trots allt... 

P.s Kan tillägga att kontoret står kvar! Selma fick betyget MVG som sällskapshund på jobbet... Hon skötte sig ypperligt! "stolt matte"