är underbart söt, men det kan vara liiiite påfrestande ibland att vara Matte... I går upptäckte dottern att den lilla ögonsten vid ett obevakat ögonblick hade smitit in i "finrummet", som vi för övrigt håller stängt sedan guldklimpen gjorde entre, och hittat min fina, nya matta från Kasthall och tagit den för gräsmatta... Sagt och gjort, Selma tyckte den var utmärkt att kissa på. Tur att Matilda upptäckte vad som hade hänt och åtgärdade problemet. Stackars Matilda har för tillfället inte ett enda par skor hemma som inte har bitmärken efter en viss liten valp... Suck, det går väl över, hoppas jag! Hon är blixtsnabb när hon så om bara för en halv minut blir lämnad åt sitt öde. Direkt ut till skohyllan och spana in nästa offer... Men något väldigt possitivt! Hon har sovit hela natten utan en enda olycka! Duktig vovve! Jag har ställt klockan på 02.30 och så ut med den lilla för att förekomma alla olyckor. Detta har varit väldigt effektivt, men tröttsamt... Kan ju inte påstå att jag hoppar ur sängen precis när klockan ringer... Men när jag kom ner kl 02.31 i natt så låg den lilla grisen där och sov sååå djupt så jag hade inte hjärta att väcka henne. Det får bära eller brista. Maken skulle gå upp 04.30 så jag tänkte att det går nog... Vilket det gjorde! Duktig Selma! Lovar att försöka publicera bild på det lilla monstret...

I kväll är det dax för ridning igen efter sommaruppehåll. Så roligt! Lite nervös är man allt... Hur ska det gå, hur ska det gå... Man är ju inte purung längre och kanske något förståndigare...;-) Kanske...

Ha en bra kväll! Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Till att börja med, jag är nu förtiden en usel bloggare... Förlåt... Men fokus i livet ändrar sig, liksom intressena gör... När jag startade den här bloggen 2009, så var en av orsakerna min kroniska sjukdom, mikroskopisk polyangit, en vaskulitsjuk...

... jagar numera på de sälla jaktmarkerna... Ni som har hängt med här genom åren, har fått ta del av Selmas små äventyr... Men nu finns hon alltså inte hos oss längre.... Jag kan inte ens skriva raderna utan att börja gråta... I morgon är det 14 daga...

... och ibland känner jag att jag inte hänger med i svängarna... Hur hamnade vi i mitten av augusti...? Sommaren har gått rasande fort! Och när jag lutar mig tillbaka och tänker tillbaka, så kan jag konstatera att sommaren har varit en sådan där bra,...

... så länge jag lever... Jaa, jag tror faktiskt det! I torsdags morse ringer min goa vän Lotta... -Har ni något planerat till Valborg? Och vi hade faktiskt inga särsklida planer... -Vill ni hänga med till Haverdal för att galoppera på stranden??? Ni...

... till det yttersta... Kan man ibland hamna i funderingar kring livets mening...   Denna sista veckan, har mentalt varit en pröving... Kantad av nattsvart, outgrundlig sorg...   I söndags skedde en fruktansvärd olycka, där 52 ungdomar i frå...